Beräkning av klimatvinster med återanvändning och återvinning

Följande rapport redovisar en översiktlig studie av nuvarande och framtida potentiella klimatvinster med ökad materialåtervinning och återanvändning för ett antal olika flöden och i olika scenarier. Uppdraget har varit begränsat och rapporten bör främst hanteras som underlagsrapport/arbetsmaterial för fortsatta mer omfattande studier. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

Summary

Projektet har haft som mål att bedöma nuvarande och framtida potentiella årliga klimatvinster genom återvinning och återanvändning för ett antal olika avfallsflöden. Studien har varit avgränsad till att studera avfallsledet och vilka utsläppsminskningar som kan göras utifrån de avfallsmängder som uppkommer. Statistik och data från tidigare studier och från LCA-databaser har använts. Framtida avfallsflöden, återvinningsgrader samt återanvändningsgrader har uppskattats av IVL:s avfallsexperter i huvudsak med stöd av resultat från tidigare studier. Resultaten kan användas för att ge en uppfattning om storleksordningar och om vilka produktgrupper som är viktiga att prioritera när det gäller att öka återanvändning och återvinning. Genom att, som i denna rapport, visa på möjliga framtida scenarier vad gäller avfallsflöden, återvinning och återanvändning kan diskussioner kring möjliga styrmedel och deras effekter främjas. För att mer konkret kunna analysera olika specifika styrmedelseffekter krävs mer omfattande studier.

Studien identifierar vilka produkt/avfallsflöden som har störst potential för minskade utsläpp av växthusgaser genom återvinning och återanvändning. I dagsläget och i de scenarier som studerats här är de potentiella klimatvinsterna som störst för förpackningar, textilier från hushåll, WEEE (elektriskt och elektroniskt avfall) och bilar, men även däck. Enbart en liten andel av de flöden som studerats går till återanvändning idag, det gäller textilier, däck och skor. Även i de framtida scenarierna antas andelen som går till återanvändning vara relativt liten. Potentialen för klimatvinster genom återanvändning av främst WEEE och textilier är tydlig. Det förutsätts då i beräkningen att nyproduktion kan ersättas. En övergripande slutsats som kan dras av studiens resultat är också att återvinning och återanvändning ger klimatvinster jämfört med förbränning i alla studerade scenarierna.

I de scenarier där mer avfall genereras kan klimatvinsterna för återvinning och återanvändning bli större i och med att större mängder finns tillgängliga för avfallshantering. En minskad mängd avfall i samhället kan ge ytterligare potentiella klimatvinster som följd. Eventuella klimatvinster kopplade till minskad eller förändrad konsumtion eller ökad materialeffektivitet har inte studerats inom ramen för detta uppdrag.

Det är komplicerat att resonera kring vilken produktion som ersätts, och om den faktiskt ersätts, när material återvinns och produkter återanvänds. I och med denna svårighet, och även begränsad tillgång till data gällande import och inhemsk produktion, är det svårt att avgöra vilka klimatvinster som sker inom Sveriges gränser. Inom ramen för studien har vi främst fört ett kvalitativt resonemang kring var klimatvinsterna kan tänkas ske.

När det gäller avfallsstatistik finns idag begränsad kunskap om flöden av byggavfall, både vad gäller faktiska mängder och sammansättning och egenskaper. I studien har endast en begränsad del av byggavfall kunnat inkluderas. Det byggavfall som är med i studien är sådana fraktioner som är klimatrelevanta. Exempelvis är mineralavfall och schaktmassor som mest återvinns som anläggningsmaterial inte med. Data för återvinning av mer komplexa produkter som WEEE, bilar och batterier behöver egentligen utvecklas. Här kan det vara särskilt intressant att i kommande studier fokusera på kritiska metaller. Även genom återanvändning av bildelar och komponenter från WEEE kan det finnas ytterligare potential för klimatvinster, och det vore intressant för ytterligare studier. För de flesta studerade flöden saknas uppgifter om återanvändning i dag. Förutom att det finns begränsat med statistik finns även ett behov av metodutveckling när det gäller att studera miljöeffekter av återanvändning med ett livscykelperspektiv.

Coworkers: Michael Martin, Jan-Olov Sundqvist, Lena Youhanan, Tomas Rydberg

Year: 2018.0

Report number: C274

Authors: Michael Martin, Tomas Rydberg, Jan-Olov Sundqvist, Lena Youhanan