AKUTA INSATSER SOM GÖR SKILLNAD

Johan Strandberg är en av IVL:s miljöskadeexperter. Han gör bedömningar av vad som är skäligt och rimligt när det gäller sanering och andra insatser.

Transportskador, bränder, olja som läcker ut eller farliga kemikalier som riskerar att förorena dricksvatten. När olyckan är framme och miljöskadan ett faktum gäller det att snabbt kunna göra rätt bedömningar och sätta in insatser för att minimera skadan och skydda människor och natur.

– När vi kommer ut till olycksplatserna är räddningstjänsten ofta där. För oss gäller det att snabbt skaffa en uppfattning om vad som har hänt och vad som behöver göras. Vem och vad riskerar att skadas av olyckan? Vi behöver vidga blicken från själva skadeområdet och ha fokus på vad vi inte vill ska hända – som att kemiska ämnen ska förorena dricksvatten, och i så fall hur det går att stoppa. Det säger Johan Strandberg, en av IVL:s miljöskadeexperter.

IVL Svenska Miljöinstitutet har i flera år haft ett samarbete med Brandskyddsföreningen. Föreningen har elva specialiserade miljörestvärdeledare som är utbildade i hur de ska hantera miljöskador. När de kallas ut till en miljöskada kan de vid behov konsultera IVL:s miljöskadeexperter som hjälper till att göra bedömningar av vad som är skäligt och rimligt när det gäller sanering och andra insatser. För IVL:s del innebär det en form av jourverksamhet – miljöexperterna finns tillgängliga för att ge råd per telefon men vid större eller mer komplicerade händelser kallas de också ut till plats.

Miljöskadegruppen på IVL består av geologer, ekotoxikologer, hydrologer, naturgeografer och ingenjörer. På IVL:s laboratorium finns också kemisterna som hjälper till med provtagning och analys av mark- och vattenprover från olycksplatserna.

Redan på 1970-talet började IVL bygga upp kunskap om vilka skador som transportolyckor med olja och kemikalier kan leda till på haven. Den kunskapen kommer fortfarande till stor användning. Samtidigt har kunskaperna utvecklats om bekämpnings- och saneringsmetoder för olja och kemikalier som kommer ut i alla mark- och vattenmiljöer. Till exempel fick IVL:s experter i mars 2016 i uppdrag att leda saneringen efter ett stort dieselutsläpp i Gällivare. En annan olycka inträffade i norra Uppland där en brandbil körde av vägen och välte. 450 liter brandskum med högfluorerade ämnen läckte ut. Då gällde det att snabbt få bort källan och se till att kemikalierna inte spreds till de dricksvattenbrunnar som fanns i närheten.

En annan dramatisk händelse inträffade i januari, när ett postflygplan störtade i norra Lapplandsfjällen. De båda piloterna omkom i kraschen och planet slogs i småbitar. På nedslagsplatsen bildades en stor krater med en massa flygfotogen som behövde tas omhand.

– Vi kom till platsen efter att Haverikommissionen hävt sina avspärrningar. Då hade militären varit där och plockat upp vrakdelar. Uppskattningsvis hade 2000 liter flygbränsle läckt ut vid kraschen. Det hade snöat säkert en halvmeter sedan haveriet skedde, så vi såg inte riktigt omfattningen. Prover visade att det bara var en liten del av bränslet som fortfarande fanns i snön så vi fick vänta på snösmältningen innan saneringsarbetet kunde påbörjas, berättar Johan Strandberg.

 

 

Erik Granerot från Statens fastighetsverk och Johan Strandberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, på plats i norra Lapplandsfjällen. Foto: Mirja Palo

Ett omfattande städningsarbete har sedan gjorts på haveriplatsen. Vrakdelar, post och förorenad jord lastats i tankar och flugits bort. I den känsliga fjällmiljön har allt fått göras för hand, av militär, räddningstjänst och miljöskadeexperter. Sammanlagt har 17 ton skräp plockats bort från platsen, de minsta delarna med dammsugare. Men uppdraget är ännu inte klart. Nya mark- och vattenprover ska tas i området och resultaten ligga till grund för kommande åtgärder.

– Ofta pågår våra uppdrag i flera år efter att en olycka har inträffat. Även om den akuta fasen är över sedan länge så fortsätter vi med mätningar och provtagningar för att säkerställa att varken miljö eller människa tar skada av de eventuella resthalter som finns av föroreningar.

"I den känsliga fjällmiljön har allt fått göras för hand"

Johan Sandberg uppskattar arbetet i miljöskadegruppen. Ute i fält är processerna snabba och varje situation är unik. Trots att det ofta är många aktörer inblandade i saneringsarbetet är samarbetet bra. Alla inom kommunen och vid olika myndigheter förstår att det är viktigt att agera snabbt vilket gör att dessa frågor prioriteras.

– De insatser vi gör kan verkligen göra skillnad, både i det akuta skedet och långsiktigt. Genom att hantera miljöskador på ett ansvarsfullt sätt kan vi i det korta perspektivet se till att åtgärda problem så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt, och på lång sikt undvika att skapa framtida miljöskulder.

Arbetet ute vid olycksplatserna kan också skapa växelverkan med forskningen, eftersom det vid miljöskador uppdagas områden som forskarna vill utreda närmare i form av forskningsprojekt. Till exempel arbetar IVL:s forskare i ett projekt med att ta fram känsligare metoder för att detektera oljerester i vattenprover, i ett annat med att ta fram toxicitetstester för nya typer av bränslen som till exempel rapsmetylester och vad som händer om det hamnar i vattenmiljön.