STÄDERNA VÄXER P-PLATSERNA KRYMPER

Foto: Jonas Tobin

Förra året såldes ungefär 370 000 nya bilar. Den svaga trenden med utsläppsminskningar till följd av bränslesnåla motorer och mer biodrivmedel motverkas nu av att biltrafiken åter ökar. Det är dags att sätta p för det.

"Prislappen för att anlägga en parkeringsruta rör sig mellan 100 000 kronor till över en halv miljon."

På tio år ska Johanneberg Science Park på Chalmersområdet växa med fyra tusen arbetstillfällen. Det ska bli fler kontor och bostäder, men inga nya parkeringsplatser. Med den så kallade Gröna transportplanen ska tillgängligheten till området istället öka med fler busslinjer, cykelvägar och bilpooler.

– Stadsförtätning på bekostnad av parkeringsplatser är ett relativt enkelt sätt att minska bilresor på. Det sker lite under radarn.

Samtidigt måste det givetvis ske i dialog med hyresgästerna och boende i området så att deras behov av mobilitet kan tillgodoses, berättar IVL:s Sara Sköld som leder ett Vinnovaprojekt som ska undersöka effekterna av satsningen på Johanneberg.

På Gibraltarvallen intill står hundratals bilar uppradade denna måndag förmiddag. Här kostar det 500 kronor i månaden att parkera. Det är hälften så dyrt som omgivande och mer marknadsanpassade parkeringsytor. En viktig åtgärd är att höja avgiften, eller i annat fall förmånsbeskatta mellanskillnaden, menar IVL:s mobilitetsexpert Anders Roth.

 

 

Foto: Jonas Tobin

– Det är aldrig populärt med högre avgifter. Bilismen är en del av vårt samhälle, med starka regler, normer och traditioner. Den präglar vår industri och är fortfarande viktig för vår uppfattning om status och frihet. Trängselskatten som infördes för några år sedan mötte starkt motstånd. Men det behövs fler styrmedel som håller fast vid principen att förorenaren ska betala, vilket kommer göra det dyrare att använda bil i stadsmiljöer. Subventioner som direkt ökar bilåkandet måste ses över. Ett exempel är förmånsbilsystemet, vilket omfattar över 250 000 bilar och gör det billigt att köra långt i stora bilar, och där även trängselskatteavgiften och förmånsvärdetvärdet fri parkering ingår, menar Anders Roth och Sara Sköld.

Just parkering kostar också stora summor för skattebetalarna och bostadsbyggandet. Prislappen för att anlägga en parkeringsruta rör sig mellan 100 000 kronor till över en halv miljon. P-platser tar inte bara upp värdefull yta i staden utan fördyrar också bostadsbyggandet.

– Enligt dagens utformning av plan- och bygglagen ska parkering ordnas i skälig utsträckning. Vi vill att man ser till fler dimensioner av tillgänglighet, och inte bara till bilperspektivet, fortsätter Anders Roth, som själv sålde sin bil för 14 år sedan.

"I den framtida staden är det funktionen av att kunna förflytta sig som är viktig och inte att det sker just med egen bil."

Parallellt med Sveriges pågående byggboom med betoning på stadsförtätning hörs aspekter om hållbar stadsutveckling och grön mobilitet också allt mer i debatten. Och det finns flera tecken på att kommunerna vill gå före staten med progressiva satsningar. Mest i ropet nu är kanske miljözoner, vilka utestänger fordon med höga utsläpp från vissa centrala delar av staden, och dieselbilsförbud som allt fler storstäder planerar och Oslo faktiskt införde tillfälligt i mitten av januari. Under året har IVL byggt på med ny kompetens och etablerat en stadig verksamhet kring just grön mobilitet. Transportfrågor som rör utsläppsberäkningar, godstransporter och sjöfart har knutits ihop med hållbar stadsutveckling och ett dussintal projekt är direkt kopplade till transportsnål samhällsplanering.

– I den framtida staden är det är funktionen av att kunna förflytta sig som är viktig och inte att det sker just med egen bil. Bilens roll i staden förändras i takt med att ytan blir mer värdefull och många olika funktioner ska samsas på samma plats, säger Anna Jarnehammar, enhetschef affärsutveckling och marknad. Jag har svårt att se att städerna inte kommer jobba mer åt det här hållet. Alternativet är att helt enkelt dyrare och sämre.