Foto: Lina Arvidsson

Upprustning av miljonprogrammen ska göra städerna mer hållbara

Byggnader förbrukar omkring 40 procent av den totala energin i Europa. En nyckelfaktor för att minska energiförbrukningen och nå klimatmålen är energieffektiv renovering. Det är också en central del när IVL utvecklar sin verksamhet i Öresundsregionen. I fokus står upprustningen av miljonprogrammets byggnader och flerbostadshus.

– När vi bygger nytt har vi alla förutsättningar att göra rätt och bygga hållbart. Men den stora utmaningen är det befintliga bostadsbeståndet. Hur vi ska rusta upp det till dagens krav på hållbarhet, där vi vill minska klimatpåverkan från bostäderna utan att göra för stora ingrepp i folks vardag och ekonomi?

Det säger Jeanette Green, gruppchef för hållbar samhällsbyggnad på IVL Svenska Miljöinstitutet.
I Sverige behöver 650 000 bostäder, en tredjedel av flerbostadsbeståndet, renoveras under de närmaste åren. Merparten av dem byggdes under de så kallade miljonprogramsåren i slutet av 1960- och början av 1970-talet. Upprustningen kommer att kosta, men innebär samtidigt en möjlighet att bidra till en     socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling i dessa områden.

IVL arbetar i flera projekt med upprustningen. En av de större satsningarna är EU-projektet Cityfied som testar och sprider olika lösningar för energieffektivisering av befintliga stadsdelar. Målet är att nå samma energieffektivitet som i nybyggda hus.
Den svenska delen, där 70-talsområdet Linero i Lund står modell för satsningen, går ut på att visa hur man på ett hållbart och varsamt sätt kan renovera ett miljonprogramsområde. Fokus ligger på att minska energianvändningen och samtidigt öka användningen av förnybara energikällor så att utsläppen av växthusgaser minskar. I Lund samarbetar Lunds kommunala fastighetsbolag LKF, energibolaget Kraftringen, Lunds kommun och IVL.

Stora energibesparingar

Sammanlagt är det 380 lägenheter på Linero som renoveras. I samband med det har en rad åtgärder genomförts för att göra husen mer energisnåla, till exempel har man isolerat vindarna, bytt fönster, installerat nya fjärrvärmecentraler och förbättrat ventilationen. Håkan Ekelund, vd på LKF, konstaterar att satsningen har gett goda resultat:

– Innan åtgärderna hade husen en årlig energiförbrukning på cirka 130-140 kWh per kvadratmeter. Efter genomförda energieffektiviseringen är målsättningen 70-75 kWh, vilket är lägre än gällande energikrav för nya byggnader.  

Boende i fokus 

Att energieffektivisera äldre bostadsområden är ofta förknippat med stora utmaningar. Ett problem är att renoveringen kan bli kostsam och innebära en fördyring för de boende, vilket är särskilt problematiskt i områden där betalningsförmågan är låg. För att skapa förståelse för renoveringarna bland hyresgästerna på Linero har fastighetsbolaget jobbat aktivt med dialog.
– Cityfied är unikt eftersom fastighetsägaren, energibolaget, kommunen och forskningen samarbetar. Det gör att vi kan ha ett bredare perspektiv på hur man rustar upp bostäder på ett genomtänkt och kostnadseffektivt sätt. Den gemensamma
tanken är att vi ska minska koldioxidutsläppen utan att driva upp hyrorna, säger Jeanette Green.
I Linero görs energieffektiviseringen samtidigt som husen renoveras, vilket har kunnat ske med rimliga hyreshöjningar..

"I den framtida staden är det funktionen av att kunna förflytta sig som är viktig och inte att det sker just med egen bil."

IVL räknar på miljönyttan

I projektet ansvarar IVL för att energirenoveringen av husen följs upp och utvärderas utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
– Vi tittar på hur stora energivinsterna blir i och med renoveringen, dels för hyresgästerna, dels för fastighetsägaren. Allt för att kunna fortsätta diskutera vad som är hållbart ur ett systemperspektiv, men också utifrån hyresgästens perspektiv. Hur kan vi nå största miljönytta och samtidigt öka trivseln för de boende i området?

Verktyg hjälper fler städer                           

Ett övergripande syfte med Cityfied är att ta fram verktyg som andra städer i Europa kan använda vid renoveringar.Tillsammans med Lunds kommun, Veolia och det spanska forskningsinstitutet Cartif har IVL skapat en modell som hittills elva andra städer har använt för att se vilken potential de har för att energieffektivisera och vilka åtgärder de ska satsa på.
– Husen från miljonprogramsåren är byggda på ungefär samma sätt. Det är själva grunden för projektet – att vi ska hitta en modell för hur dessa byggnader kan renoveras på ett smart sätt. Sedan ska vi sprida den modellen till andra städer i Europa och på så sätt få en mer storskalig renovering, säger Jeanette Green.
I Europa sticker de svenska resultaten ut. Till stor del beror det på att fjärrvärmen i Sverige är så koldioxidsnål, menar Jeanette Green. Städer i Europa är mycket mer beroende av fossila bränslen än vi är i Sverige. Standarden på bostäder skiljer sig också kraftigt åt och den sociala hållbarheten är en viktig del i den renoveringsmodell som IVL håller på att ta fram.

Måste utgå från de boende

– Tidigare har det varit mycket fokus på nollenergirenovering, men med Cityfied vill vi prata mer om vad som egentligen är en hållbar renovering. Vi kan inte bara fokusera på tekniska
lösningar utan vi måste utgå från dem som bor i områdena.
För att renoveringsstrategierna ska vara hållbara måste de skapa hållbara och attraktiva områden som folk har råd att bo och leva i, säger Jeanette Green.
– Om vi renoverar så att ingen har råd att bo kvar har vi inte vunnit något ur ett bredare samhällsperspektiv. Då är det risk att renoveringarna leder till bakslag.

Slitna 70-talshus

Ett annat område som genomgått en energirenovering och upprustning är "Vårsången" på lindängen i södra delen av Malmö. Husen som ägs av det privata fastighetsbolaget Trianon byggdes på 70-talet och både värmesystem och ventilation var i stort behov av upprustning. Området ingår som fallstudie i forskningsprojektet ZenN, Nearly Zero Energy Neighborhoods, därIVL deltar.

– Syftet med ZenN är att visa hur renoveringar av bland annat miljonprogramsområden kan genomföras på ett kostnads-
effektivt sätt. Målet är att identifiera de bästa metoderna för hur hela renoveringsprocessen kan förbättras, både ur ett tekniskt och ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Anna Jarnehammar, enhetschef på IVL.

I Lindängen bor ungefär 6 000 personer. Den genomsnittliga inkomsten är lägre än för Malmö i genomsnitt och arbetslösheten är högre. Detta har varit viktiga faktorer att ta hänsyn till i renoveringen, som inte har medfört någon hyreshöjning för de boende. För att minska energianvändningen har det installerats individuell varmvattenmätning, ett nytt uppvärmnings- och ventilationssystem med energiåtervinning, nya fönster, energieffektiv belysning, nya effektivare motorer i hissar, solceller på taket och nya effektivare pumpar för värmesystem och varmvattencirkulation. Tillsammans har detta minskat byggnadernas energibehov med 40 procent och att deras årliga klimatpåverkan med 38 procent.

Ett visuellt lyft

Tanken med upprustningen har också varit att ge området som helhet ett lyft och skapa en attraktivare boendemiljö. Lekplatser och allmänna ytor har rustats upp och husfasaderna har fått ett visuellt lyft i och med bytet av de gamla slitna fönstren.

– Upprustningen i Lindängen visar vilka miljövinster som kan nås lokalt. Det har också gett mycket kunskap om vilka åtgärder som ger hög energieffektivisering och samtidigt är
lönsamma, och som går att överföra till andra bostadsområden, säger Anna Jarnehammar.

IVL:s roll har varit att följa upp, mäta och utvärdera åtgärderna. Resultaten ska spridas till lokala myndigheter och fastighetsägare. Inom ZenN har liknande renoveringsprojekt som det i Lindängen genomförts av fastighetsbestånd i tre andra städer i Europa, som har olika klimatmässiga förutsättningar. I projektet undersöks också vilka olika förutsättningar
som råder i länderna när det gäller politik, finansiering och juridik. En av de viktigaste ekonomiska slutsatserna från det svenska fallet är att ekonomiska kalkyler för energi-
renovering borde innefatta höjd värdering av fastigheterna vid färdig renovering.