Nyhet 2014-07-24

Hur ska de svenska skogarna kvantifieras och värderas?

Idag pratas det mycket om ekosystemtjänster, det vill säga tjänster som naturen ger oss och som vi är beroende av. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort en studie över de olika ekosystemtjänsterna som finns i våra svenska skogar.

Naturen ligger människan nära och är en livsviktig resurs för vår biologiska mångfald. Hittills har vi haft en tendens att ta alla ekosystemtjänster för givna, exempelvis färskvatten, timmer, pappersmassa, föda, kolinlagring och inte minst rekreation. Men de senaste åren har användningen av begreppet ekosystemtjänster bokstavligen exploderat och vi har börjat identifiera, kvantifiera, och prissätta ekosystemtjänster.

- Genom att definiera och använda begreppet blir den flerfunktionella nyttan med skogen mer tydlig för vårt samhälle och man ser även hur nyttan minskar om tjänsterna överutnyttjas, säger Karin Hansen, forskare på IVL.

Men det finns även argument emot användningen av begreppet, där man menar att det är svårt att uppskatta värdet på exempelvis rent vatten och jord. Och hur prissätter man egentligen skogen som rekreationsplats? Det kan även bli problem med dubbelbokföring där flera tjänster räknas med på olika sätt.

Ur ett rent samhällsekonomiskt perspektiv visar studien att de fem mest centrala ekosystemtjänsterna i våra svenska skogar verkar vara timmer och massaved, biobränslen, vilt och jakt, klimatreglering och vardagsrekreation med årliga värden som troligen uppgår till flera miljarder kronor för varje ekosystemtjänst.

Övriga ekosystemtjänster som till exempel bär, svamp, renar som betesdjur och turism har mindre ekonomisk betydelse men är fortfarande lokalt viktiga. Vissa ekosystemtjänster som exempelvis reglering av stormskador kan vara viktiga, eftersom merkostnader i skogsbruket i samband med storm kan uppgå till miljardbelopp.

Rapporten går att ladda ner här.

För mer information kontakta Karin Hansen.