Nyhet 2016-10-24

30 års mätning av stadsluft visar både framsteg och bakslag

Fler bilar på vägarna, dubbdäck och dieselbilar med höga kväveoxidutsläpp  har luften i svenska städer blivit bättre eller sämre? IVL-ledda Urbanmätnätet har nu trettio år långa mätserier som visar både minskande och utplanande halter av luftföreningar i svenska kommuner.

Karin Persson är projektledare för Urbanmätnätet.

Vad har hänt med luften sedan 1986?
– Fram tills för ett par år sedan visade trendkurvorna på en ständig förbättring av luftkvalitet i tätorterna, men sedan 10-15 år tillbaka har kurvorna planat ut och i vissa fall tenderar halterna faktiskt att öka. Det beror delvis på att antalet dieselfordon blivit allt fler vilket har ökat halterna av kväveoxider. Trafiken i städerna har också ökat totalt sett. Det har också ökat halterna av partiklar, som framförallt uppstår genom uppvirvling av damm och förslitning av däck mot vägbanan.

Vad gör Urbanmätnätet för nytta idag?
– Kunskapen om luftföroreningar och varifrån de kommer har vuxit, liksom intresset för långsiktigt luftkvalitetsarbete. Urbanmätnätet erbjuder kommunerna att i samverkan och på ett kostnadseffektivt sätt kartlägga sin luftkvalitet för jämförelse med rådande lagstiftning samt att studera haltutvecklingen. Det utgör på så vis också ett underlag till kommunernas arbete med stadsplanering, trafiklösningar och andra åtgärder för att förbättra luften i städerna.

Vilka trender går det att se framöver?
– Trots att miljökvalitetsnormerna och framförallt miljökvalitetsmålen överskrids på flera ställen i landet, kommer utvecklingen sannolikt att gå åt rätt håll, även om det antagligen inte kommer gå lika snabbt som de femton första åren inom Urbanmätnätet. Men mycket beror på allas vår förmåga till beteendeförändringar – att köra mindre bil till exempel. Åtgärder behöver inte bara ske i Sverige utan även i andra länder för att minska importen av luftföroreningar.


Urbanmätnätet 30 år

Mätningar av luftföroreningar inom Urbanmätnätet har pågått i samverkan med cirka hälften av Sveriges kommuner sedan 1986. Resultaten från Urbanmätnätet har bidragit till en mer heltäckande bild av luftkvalitetssituationen i Sverige, och den databas som har genererats genom åren utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen av Sveriges luftkvalitet.

Den 10 november presenterar Karin Persson glimtar ur Urbanmätnätet på Hållbara Transporter i Stockholm.

Ladda ner Urbanmätnätets rapport här.

Vid frågor kontakta:
Karin Persson, karin.persson@ivl.se, tel. 010-788 67 67