Pressmeddelande 2015-11-17

Stora möjligheter att utveckla bilåtervinningen

Varje år lämnas närmare 200 000 bilar till återvinning i Sverige. Återvinningsgraden är hög, men plast, textil och dyrbara och ovanliga metaller försvinner ofta ut ur kretsloppet. Forskningsprojektet Realize har visat att det går att återvinna mer, men att rådande EU-direktiv inte ger incitament att återvinna annat material än det som väger tungt.

I takt med att bilar blir alltmer komplexa med fler material och avancerade komponenter blir de svårare att återvinna rent tekniskt, men också ekonomiskt.

– Lagstiftningen, som säger att 85 procent av bilens vikt måste gå till materialåtervinning eller återbruk, utgår från gårdagens bilar. Trots att svensk fordonsåtervinning står sig väl internationellt sett behövs teknikutveckling, mer samordning mellan aktörer samt stöttande policy. Och fordonsindustrin behöver i ännu större utsträckning bana vägen för god återvinning redan då bilarna designas, säger Maria Ljunggren Söderman på Chalmers.

Tillsammans med yrkesverksamma bildemonterare och andra återvinningsaktörer har forskare från Chalmers, Chalmers Industriteknik och IVL Svenska Miljöinstitutet noggrant plockat isär 220 bilar och analyserat nya sätt för att återvinna bilens delar.

– Vi tog ut över 100 delar på totalt 200 kilo återvinningsbart material ur bilen vilket minskade koldioxidnotan med runt 200 kilo per bil, främst genom sparade resurser tack vare det återvunna materialet. Det motsvarar att köra 150 mil med en genomsnittlig nybil i Sverige, säger Carl Jensen på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men i dagsläget är det inte ekonomiskt försvarbart att lägga flera timmar på att ta ut så mycket material som dessutom ska lagras och fraktas.

– Med effektivare arbetssätt, förbättrad produktions- och logistikplanering samt nya transportlösningar kan det gå att minska kostnaderna så att återvinningsgraden för uttjänta bilar kan ökas, säger Klas Cullbrand på Chalmers Industriteknik.

Kombineras dessa förbättringar med pågående investeringar i upparbetning av fragmenterat material skulle återvinningsgraden kunna öka ännu mer.En stor utmaning är dock att marknadsvärdet på återvunna material är lågt i förhållande till nyproducerade material.

Forskningsprojektet konstaterar att den svenska återvinningen av stålskrot från fordon vuxit fram under lång tid genom saminvesteringar och samarbete mellan återvinnare, stålverk och myndigheter. Liknande åtgärder skulle kunna förbättra förutsättningarna för andra återvinningsmarknader.

Realize visar också att kritiska metaller inte återvinns i tillräckligt hög grad. Dagens fordon innehåller bland annat platina, sällsynta jordartsmetaller, guld, kobolt, niob och gallium, men endast några få återvinns medan resten späds ut i andra återvunna material eller deponeras. På kort sikt skulle förlusterna minskas om mer fordonselektronik återvanns. Men för många av metallerna saknas industriell återvinning helt. Nya metoder behövs för att återvinna de resurser som Sverige och EU faktiskt förfogar över. 

– På pappret har resurseffektiva lösningar hög prioritet, men detta måste också möjliggöras i praktiken så att tillgången på material säkras för lång tid framöver, avslutar Maria Ljunggren Söderman.

Läs mer i den populärvetenskapliga rapporten

För mer information kontakta: Carl Jensen, carl.jensen@ivl.se, tel. 010-788 68 92 Maria Ljunggren Söderman, maria.ljunggren@chalmers.se, tel. 031- 772 21 32  Klas Cullbrand, klas.cullbrand@cit.chalmers.se, tel. 0737-188669

Projektet Realize, Realizing Resource-efficient Recycling of Vehicles, är ett projekt i forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop. I projektet deltar Bilretur, Chalmers Industriteknik, Chalmers tekniska högskola, Eklunds Bildelslager, IVL Svenska Miljöinstitutet, Kuusakoski Sverige, SKF, Stena Recycling, Thomassons, Walters Bildelar, Viktoria Swedish ICT, Volvokoncernen.