Pressmeddelande 2015-11-24

”Ekosystemtjänster ger mänskligare MKB-process”

Att inkludera ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar innebär att rekreativa värden som bärplockning och naturupplevelser kan bli minst lika mycket värda som att exploatera naturen för att utvinna råvaror och energi. Samtidigt kan det försvaga skyddet av rödlistade arter visar en ny studie.

I ett projekt finansierat av Naturvårdsverket har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt om det går att integrera konceptet ekosystemtjänster i svensk miljölagstiftning, särskilt i processen för miljökonsekvensbeskrivningar. Syftet med begreppet ekosystemtjänster är att synliggöra naturen och få oss att värna om de värden som miljön ger oss. Regeringen har slagit fast att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i samhällets beslutsprocesser där så är relevant och skäligt.

– En förhoppning är förstås att vi bättre inser vårt beroende av ekosystemen och att det ska hjälpa oss att förstå hur vi ska skydda dem. För att vi ska kunna odla mat och njuta av fågelsång så måste vi också ha fungerande biokemiska kretslopp och ge livsutrymme åt andra organismer, säger Mikael Malmaeus, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men att inkludera ekosystemtjänsterna i beslutsprocesser som MKB är inte helt enkelt, visar studien. Det kan finnas både positiva och negativa konsekvenser.

– Att ta hänsyn till ekosystemtjänster innebär att människans utnyttjande av naturen sätts i centrum. Det kan öka delaktigheten i beslutsprocesser och att vi ser mer till helheten, hur människor utnyttjar eller skulle vilja utnyttja de möjligheter som naturen skapar. Men det innebär samtidigt att skyddet av rödlistade arter inte har ett självändamål. Genom att vissa arter är ovanliga så levererar de helt enkelt inte så mycket ekosystemtjänster, rent krasst, säger Mikael Malmaeus.

I projektet har forskarna studerat olika fallstudier av tidigare genomförda MKB-processer, bland annat det uppmärksammade fallet med den planerade järnmalmsgruvan i Kallak i Jokkmokks kommun. I området finns stora naturvärden, inte minst världsarvet Laponia. Platsen är också viktig för rennäringen vintertid och en gruvetablering skulle skära av en viktig flyttled för renarna. Förekomsten av två motstående riksintressen – för rennäringen och för mineralresurser – gör att konflikter varit svåra att undvika.

– Kallak är intressant för att det är så tydligt att värdet av olika ekosystemtjänster står emot varandra. Det är uppenbart att den MKB som lämnats in beskriver miljöpåverkan på ett ganska traditionellt sätt, i termer av buller och rent fysiskt påverkade arealer. Här skulle det sannolikt betyda mycket, inte minst för människors känsla av att bli hörda om värdet av ekosystemtjänster fick en mer framträdande plats i processen. Ett ekosystemtjänstperspektiv skulle kunna förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed underlätta för en konstruktiv dialog, säger Mikael Malmaeus.

Ladda ner rapporten

Rapporten presenteras på MKB-dagen som hålls på SLU i Uppsala den 26 november. 

Projektet Esbesia, Integrering av ekosystemtjänster i den svenska MKB-processen, är ett av sju projekt som ingår i Naturvårdsverkets forskningssatsning Värdet av ekosystemtjänster. IVL är huvudansvarig för projektet där också en referensgrupp med forskare och jurister ingår.